Lapporten vid Abisko. Fjällvärldens mest fotograferade vy kan jag tänka mig. Men vi ska inte vandra genom porten utan håller oss till Kungsleden - än så länge.
Wow - så är det bara. Att vandra i fjällen. Denna sträcka av Kungsleden är den mest trafikerade. Men vi höll oss inte till den hela tiden utan gjorde ganska kraftiga avstickare. En bort till Unna Allakas vid norska gränsen. Och plötsligt finns ingen väl upptrampad stig. Självklart kom vi ur kurs för att vi hittade hjortron som måste plockas. Fram med karta och kompass. Det blev en liten omväg på 1 timme innan vi var på spåret igen.
Nästa avstickare var att vi gick från Sälka till Tarfala över ett 1000 m högt pass. Sista biten av den sk Jojoleden. Den dagsetappen tog 18 timmar. Och vi kom fram 2 på natten. Tufft - men det var det värt.
Rabots glaciär - Kebnekaise . Den passerade vi på väg till Tarfala. Fransmannen Rabot var först med att bestiga Kebnekaise i slutet av 1800-t. Och då gick han över denna glaciär. Det gör ingen idag på väg till toppen.
Sten, sten, sten på väg till Tarfala. Här är vårt lunchställe. Vatten till matlagning och dryck. Och nu kommer regnet och gör stenarna såphala. Att det bara var 14 km dagsetapp är ointressant. Regnet och de hala stenarna gjorde att etappen tog 18 timmar!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar